Thursday, April 17, 2008

2 timmar senare


Och vi han äntligen satt igång med blodet. Jag mår lite smått illa, har försökt avhjälpa det med sodexos lena köttbullar men det hjälpte föga. Blir nog kvar till 18-tiden som det ser ut nu.

2 comments:

Anonymous said...

Du är fantastisk! Som du uthärdar behandlingar, trötthet, glada och negativa besked och smärta. Samt ork till bilder och kommentarer! Allt!
Jag kramar om dig jättemycket!
PS. Skrattade gott åt ditt val av bild för att åskådliggöra din anemi...:) :)

Monica said...

Kan bara hålla med Kajsa!
Jag är lite avundsjuk på alla som har känt dig mycket längre. Tur att jag inte är kille för då hade jag blivit kär i dig direkt. Nu är jag ju bara så glad för att jag har fått lära känna dig.
Mina tankar är hos dig. Kramar